Just nu på den vibrerande tröskeln till lövsprickning! Extra fascinerande känns det i år – för i vinter har jag läst den alldeles lysande boken, ” Träd, kärlek och andra växter”. Om elementära biologiska ting som frön, rotbildning och blad – men på ett sätt som ger mig ståpäls – och som får mig att uppleva allt detta elementära på nytt.
Jag har lärt mig att träd som kan vara på flera ställen samtidigt. Att en tårpil är mera lik Askungen än Rapunzel och att klätterväxter, inte är ondskefulla men hopplöst ambitiösa, och de hårdast arbetande växterna på jorden – utan en ledig dag.
Det är aha-väckande, personligt och inkännande. Och väldigt kul!
Författare är amerikanska geokemisten-/biologen Anne Hope Jahren. Galet passionerad och utnämnd till en av världens mest inflytelserika personer av Time Magazine härom året.
I original har boken den mycket snyggare titeln ”Lab Girl”, vilket bättre beskriver vad det handlar om. För detta är ingen vanlig feelgood-bok i det gröna. Hör bara!
Om blad
Världens blad är otaliga miljarder variationer på en enda maskin som har ett enda arbete att sköta – ett arbete som mänskligheten är beroende av för sin överlevnad. Blad tillverkar socker av död, oorganisk materia. Allt socker du någonsin fått i dig tillverkades förr inuti ett blad. Utan ständig tillförsel av glukos skulle din hjärna dö och du med den. Punkt.
Mer om blad
Det första riktiga bladet byggs enligt ett vagt genetiskt mönster som medger nästan hur mkt utrymme som helst för improvisation. (…) Betänk att en enda ek lätt kan ha 100 000 flikiga blad – och (…) att inte två av dem är exakt lika (…). Varje ekblad på jorden är en unik materialisering av en och samma, grova o ofullständiga konstruktionsritning. Blunda och tänk på järneksbladets spetsar, på lönnbladets stjärna, på murgrönans hjärtformade blad, på det triangulära ormbunksbladet och en palms fingerlika blad.
Om frön
Ett frö kan konsten att vänta. En körsbärskärna kan vänta 100 år och finns frön som har väntat i 2000 år (…). På rätt plats, under rätt betingelser kan man äntligen sträcka på sig o bli det man är ämnad för. Vi får exakt en chans att bli till (…). Varje dignande träd var först ett frö som väntade
Ett träd – en bok
Ett lövfällande träds liv styrs av en årlig budget. Varje år måste det utveckla ett helt nytt bladverk under den korta tiden från mars-juli. Om det inte lyckas fylla sin kvot detta år kommer en konkurrent att växa in i ett hörn av dess tidigare utrymme (…) som leder till att trädet till sist förlorar fotfästet o dör.
Ta en lönn på din gata, ungefär lika hög som lyktstolparna. Om vi plockar av alla bladen och lägger dem platt på marken täcker de 3 parkeringsfickor (…). När ett träd utvecklar sitt bladverk måste det budgetera för varje blad separat och tilldela det en plats, relativt andra blad. Med en bra affärsplan kan vårt träd triumfera som den största och mest långlivade på gatan. Men det är inte lätt och det är inte billigt. Bladen på en lönn väger tillsammans 15 kg. De innehåller tillsammans tillräckligt med sackaros till tre kolapajer. Bladens märgfulla skelett innehåller tillräckligt med cellulosa för att tillverka nästan 300 pappersark, ungefär som manuset till denna bok (…).
Om de första hjärtbladen
Så snart ett frö har förankrats ändras prioriteringarna (…). Dess reserver är på upphällningen o det är i desperat behov av att fånga ljus för att driva den process som håller det vid liv. Som den minsta plantan i skogen måste den arbeta hårdare än allt ovanför, så länge den uthärdar i skuggan. Inpackade i embryot finns hjärtbladen (”kotyledonerna”): Två pyttesmå färdiga blad som kan blåsas upp för tillfällig användning. De är lika små o otillräckliga som ett reservdäck, som inte är avsett att ta en längre än till närmaste däckverkstad. När de fyllts med sav o rest sig sätter dessa knappt gröna hjärtblad igång fotosyntesen som en gammal bil en kall vintermorgon.
Anne Hope Jahren (född 1969) har bedrivit självständig forskning i genbiologi sedan 1996, då hon disputerade i markvetenskap vid University of California i Berkeley. Hennes arbete med att datera fossila skogar med hjälp av stabila isotoper har rönt stor uppmärksamhet. 2008–2016 var hon professor vid University of Hawaii. Flyttade 2006 till Norge som professor vid Universitetet i Oslo. Utsågs samtidigt som en av världens mest inflytelserika personer av Time Magazine.
Se mera på www.hopejahrensurecanwrite.com
Comments are closed.